Masteruppsats av Marie Nilsson, Department of Design Sciences/LTH, Lunds universitet, 2008
I kollektivt boende kan man leva miljövänligt genom att dela på det materiella och istället unna sig lyxen av gemenskap, en rik fritid och sann individualism. Så skriver Marie Nilsson i sitt examensarbete Love Peace & Sharing. Industrial Design and Sustainable Consumption. Uppsatsen har skrivits i visst samarbete med Kollektivhus Nu och innefattat konkreta studier av kollektivhusen Fortuna i Helsingborg och Slottet i Lund.
Hela uppsatsen (som är på engelska) går att ladda ned här: Love Peace & Sharing
Läs Kollektivhus NU:s ordförande Dick Urban Vestbros sammanfattning av uppsatsen i Bo Tillsammans nr 11.
C-uppsats av Åsa Boman och Viktoria Garmer, Institutionen för socialt arbete, Göteborgs universitet, 2009
Bogemenskap innebär en social trygghet i vardagslivet. Ensamboende medelålders och äldre, familjer med småbarn och ensamstående föräldrar tjänar alla på en lagom gemenskap med sina grannar. Bara vetskapen att man kan vända sig till en granne gör att man mår bättre. I kollektivhus får man sådant socialt stöd i vardagen. Därför bör samhället stödja kollektivhus och andra former av bogemenskap. Socialarbetare har ett särskilt ansvar för att få in sådana bostadsformer i samhällsplaneringen. Det säger socionomstuderande Åsa Boman och Viktoria Garmer i sin uppsats, där de bland annat undersöker om de sociala nätverk som uppstår i kollektiva boendeformer kan fungera som socialt stöd för individen.
Hämta uppsatsen som pdf här: Tillsammans
I Bo Tillsammans nr 11 sid 5 kommenterar Dick Urban Vestbro uppsatsen.
Har du goda kontakter med grannarna, är du föreningsengagerad, känner du trygghet där du bor och litar du på människor och myndigheter? Då ökar dina chanser till god hälsa enligt en avhandling som Malin Eriksson försvarar vid Umeå universitet den 12 juni. Avhandlingen, som heter Trygghet och god grannsämja främjar hälsan, handlar om sambandet mellan "socialt kapital" och självskattad hälsa.
Uppsats i Sociologi A av Jaime Molina och Katarina Renner, Södertörns högskola, 1999
"Idag lever vi i ett individbaserat samhälle med allt större svårigheter att skapa sociala kontakter i närmiljön. Vårt syfte med den här uppsatsen är att undersöka om kollektivhus kan påverka de boendes sociala nätverk. Uppsatsen baseras på en analys av tidigare forskning och dessutom har vi med hjälp av två enkäter tittat närmare på ett kollektivhus – Fullersta Gård i Huddinge.
Vi kan konstatera att boendeformen kollektivhus ökar de sociala kontakterna mellan människor i närmiljön. Genom arbetsgrupper och fritidsaktiviteter har majoriteten av de boende fått fler kontakter och bättre gemenskap med sina grannar. Men det uppstår också konflikter på grund av människors olika värderingar och livsstil. De flesta av de boende i de kollektivhus vi studerat säger sig ändå vara mycket nöjda med sin boendeform."
Hämta uppsatsen som pdf här: Goda grannar
Uppsats av Birgit Krantz & Karin Palm Lindén, Paper presented at XIIIth World Congress of Sociology, Germany 1994.
Recent examples of collective housing in Sweden offer new concepts of organizing everyday life. The paper presents experiences of colletive housing and discusses whether qualities in this form of housing might compensate for cutbacks and privatization in the public sector. Relevant issues are associated with target groups and their characteristics, as is the modes of organizing the common activities, and the qualities and values inherent in the collective environment in the building. The discussion is based on the authors' own research on forms of collective housing, as well as other researchers' findings.
Hela uppsatsen (som är på engelska) går att ladda ned här: KrantzPalmLinden94
Uppsats av Karin Palm Lindén, Department of Building Functions Analysis, School of Architecture, University of Lund 1992.
In modern collecitve houses in Sweden, the idea of fellowship and social contact among the inhabitants is emphasized to a higher degree than in other dwellings. This should, however, not be created on the expense of the privacy of the members. When creating a collective house, pne quality is thus of basic importance: the balance between community and privacy. The question raised is what spatial circumstances collective houses of today provide to balance privacy and community. Some examples which give different premises for the residents are discussed. It is stated that the most common collective house of today, in its spatial organization puts forward privacy and individuality rather than the communal life of the group.
Hela uppsatsen (som är på engelska) går att ladda ned här: PalmLinden92
Plusgirokonto 43 88 62–5
© 2010 Kollektivhus NU
Site made by Karin Råghall