Frågor och svar
- Hur fungerar det i ett kollektivhus?
- Det gemensamma köket och matsalen är oftast kärnan i ett kollektivhus verksamhet. Alla vuxna ingår i ett matlag som turas om att laga maten. Två arbetspass var tredje eller fjärde vecka är ganska vanligt.
Är det inte väldigt mycket regler i ett kollektivhus/ gemensamhetsboende?- Det finns många former och varje hus har sina egna regler.
- Är man inte väldigt beroende av varandra i kollektivhus?
- I de flesta hus måste man vara med i ett matlag, men annars är man inte mer beroende av varandra än i ett vanligt flerbostadshus. Var och en har sin egen lägenhet.
- Har man egna kök?
- Alla lägenheter ser ut precis som vanliga lägenheter, det vill säga alla har ett eget kök också.
- Äter man alltid linssoppa och liknande mat?
- Man äter den mat som deltagarna bestämmer. Det finns ofta ett vegetariskt alternativ.
- Är kollektivhus bara till för äldre?
- Det finns många olika former av kollektivhus och vissa är bara för "andra halvan av livet" medan andra är för alla åldrar.
Varför skall man bo i kollektivhus?- Det kan ge så mycket mer än vanligt lägenhetsboende. Man kan avlastas när det gäller matlagning och matinköp, man får en social gemenskap, barnen får kompisar. Kollektivhus underlättar jämställdhet mellan män och kvinnor eftersom alla oavsett kön deltar i det gemensamma arbetet.
- "Hur det går till i kollektiv har man ju läst och hört om."
- Det är stor skillnad mellan kollektiv och kollektivhus. I kollektivhus har man en egen lägenhet och kan låsa om sig när man vill.
- Jag är inget vidare på matlagning, kan jag inte vara med då?
- Oftast lagar man inte ensam så man kan alltid få hjälp med det som man själv inte är så bra på. Dessutom finns det andra arbetsuppgifter som diskning och städning.
- Hur mycket är kollektivt?
- Det bestämmer de boende själva. Utöver matlagningen kan det gälla skötsel av gemensamma utrymmen, kompostering, hobbyverksamhet, gymnastik och barnaktiviteter.
- Vad händer om man måste resa bort en längre tid?
- Visst kan man åka bort, men då ansvarar man för att någon annan tar på sig de uppdrag som »blir över«! Förbered andrahandshyresgäster på vad det innebär att bo i kollektivhus.
- Måste man äta i matsalen?
- Äta är helt frivilligt men att göra sin del i matlaget är obligatoriskt i många hus.
- Kostar det mycket att äta?
- Ofta kan man servera god och närande mat till mycket låg kostnad. Priserna kan variera beroende på hur lyxig maten är men från 20 till 35 kr är vanligt.
- Är det inte ett överdrivet miljötänkande i kollektivhusen?
- En del har ett starkt miljöengagemang, andra inte.
- Är inte kollektivhusidén ett vänsterprojekt?
- Dagens kollektivhus kom ur 70-talets vänster- och alternativrörelse, men i dag har de flesta kollektivhus inget krav på ideologisk tillhörighet. Det handlar om att ordna sitt boende i former som ger mer av det man tycker är viktigt, det må sedan vara avlastning i hemarbetet, en större gemenskap med grannarna, utrymme för föreningsarbete. Folk av alla politiska schatteringar bor och kan bo i kollektivhus och det finns väldigt få ideologiskt homogena kollektivhus.
- Kollektivhus är ändå väl inget för individualister?
- Man bör nog vara inriktad på samarbete, men annars finns det plats för alla möjliga sorters människor i ett kollektivhus.
- Varför har vi inte fler kollektivhus om kollektivhusidén är så bra?
- Flera skäl, främst:
- Det finns många fördomar om boende i kollektivhus. De flesta har aldrig besökt ett kollektivhus och vet därför inte hur bra det är.
- Debatten kring vårt boende handlar i alltför liten utsträckning om vad vi som boende kan göra. Vi är vana vid att det är någon annan (myndighet, allmännytta, osv.) som skall se till att saker händer!
- Regelverken (skatter, boende, finansiering…) är ofta svåröverskådligt och ibland direkt hindrande för kollektivhusidén!
- Om fler fick veta att det här boendet finns och om en samlad efterfrågan riktades mot beslutsfattare och byggföretag skulle fler kollektivhus byggas. Det är det Kollektivhus NU arbetar för.